Fastighetsnära insamling.

Vad är fastighetsnära insamling?

Utgångspunkten är att avfallet ska samlas in från den fastighet där avfallet produceras, till exempel villatomten eller flerbostadshusets fastighet.

Om insamling från fastigheten inte är möjlig med hänsyn till trafiksäkerheten, fastighetens utformning eller lokalisering, kan insamlingen ske från en plats så nära fastigheten som möjligt, dock högst 400 meter från fastighetsgränsen. Även sådana fall räknas som fastighetsnära insamling. Definitionen finns i 1 kap. 8 § avfallsförordningen.

Vad förändras senast 1 januari 2027?

Den stora förändringen är att insamlingen flyttar närmare den plats där förpackningsavfallet uppstår. Det förändrar också vilka krav den fysiska miljön behöver kunna hantera.

Senast den 1 januari 2027 ska samtliga kommuner ha infört fastighetsnära insamling av förpackningsavfall från hushåll och samlokaliserade verksamheter i materialen papper, plast, metall, färgat och ofärgat glas. Insamlingen ska vara utbyggd i hela kommunen.

Kommunen får inte undanta glas eller metall från den fastighetsnära insamlingen, och det finns ingen möjlighet att söka dispens från kravet på fastighetsnära insamling.

Lättillgängliga insamlingsplatser, tidigare kallade återvinningsstationer, får användas för insamling av förpackningsavfall från hushåll fram till sista december 2026. Från den 1 januari 2027 ska de i stället användas för insamling av skrymmande förpackningar av papper, kartong och plast.

Vilka material omfattas?

Dessa avfallsslag ska hämtas fastighetsnära när kommunen ansvarar för insamlingen:

• förpackningsavfall från hushåll och samlokaliserade verksamheter, senast 1 januari 2027
• livsmedels- eller köksavfall
• restavfall

Bestämmelsen finns i 3 kap. 26 § avfallsförordningen. Grundregeln är att de olika avfallsslagen ska samlas in från en och samma plats. För flerbostadshus får kommunen och fastighetsägaren komma överens om att olika avfallsslag hämtas på olika platser.

Kravet på fastighetsnära insamling av livsmedels- eller köksavfall gäller inte ätligt fett eller ätlig olja.

Hushåll och samlokaliserade verksamheter

Kommunens insamling omfattar hushåll och de samlokaliserade verksamheter som har valt kommunal insamling. En vanlig fristående verksamhet omfattas alltså inte automatiskt av kommunens fastighetsnära insamling.

En samlokaliserad verksamhet måste göra en aktiv anmälan till kommunen för att kommunen ska samla in verksamhetens förpackningsavfall.

Vem ansvarar?

Kommunen ansvarar för insamlingen. Producenterna ska stå för insamlingskostnaderna, vilket innefattar insamlingsinfrastruktur med kärl och hämtning. Producenternas ansvar omfattar däremot inte till exempel invändiga ombyggnationer eller tillbyggnader i en fastighet.

Vid ny- och ombyggnation ställs krav på utrymmen eller anordningar för hantering av avfall. Kommunen kan inte kräva att fastighetsägare inrättar avfallsutrymmen i befintliga bostadsbestånd, men kan ställa krav på utformning i samband med ny- eller ombyggnation. Kommunen får också meddela föreskrifter om hur utrymmen, behållare och andra anordningar ska vara beskaffade och skötas enligt 9 kap. 1 § avfallsförordningen.

I glesbefolkade delar, vid ensligt belägna fastigheter eller där farbar väg saknas får kommunen och fastighetsägaren komma överens om en upphämtningsplats så nära fastigheten som möjligt, enligt 3 kap. 37 § avfallsförordningen.

Fastighetsnära insamling behöver fungera för två flöden samtidigt: den som lämnar sitt avfall och den som hämtar det.

Börja därför med platsen. Hur mycket yta finns? Hur når de boende eller verksamheterna insamlingspunkten? Hur kommer tömningsfordon eller driftpersonal fram? Finns det passager, entréer eller andra funktioner som stationen behöver förhålla sig till?

Kapaciteten behöver sedan anpassas efter hur många som använder insamlingspunkten och hur ofta den töms.

En bra lösning är inte bara en uppställning av kärl. Den är en del av fastighetens vardagslogistik och behöver fungera över tid för användare, fastighetsägare och den som ansvarar för tömningen.