Verksamheters förpackningsavfall.

Vem omfattas?

Kraven gäller den som har förpackningsavfall. I praktiken alltså varje verksamhet där det uppstår förpackningsavfall, oavsett bransch.

Förpackningsavfall från en verksamhet omfattas inte automatiskt av kommunens insamling. Kommunens ansvar gäller hushåll och samlokaliserade verksamheter som har valt kommunal insamling.

Vad ska sorteras ut?

Regelverket utgår från materialet i förpackningen. Det är därför viktigt att skilja de juridiska materialkategorierna från de fraktionsnamn eller symboler som används på själva kärlen.

Förpackningsavfall ska sorteras ut i följande fraktioner:

• papper och kartong
• plast
• metall
• färgat glas
• ofärgat glas
• plastflaskor och metallburkar som är avsedda för ett retursystem enligt 4 kap. 3 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar
• trä
• övrigt förpackningsmaterial, till exempel förpackningsavfall av textil, keramik, porslin och sten

Detta är den legala indelningen efter förpackningsmaterial. Den är inte samma sak som de fraktionsetiketter en verksamhet använder i sin egen sorteringsmöbel, till exempel restavfall eller matavfall.

Förpackningsavfall som innehåller rester av farligt avfall ska i stället sorteras ut och hanteras som farligt avfall.

Den som har en förpackning som innehåller avfall ska se till att förpackningen skiljs från sitt innehåll, så att både förpackningen och innehållet kan återvinnas.

Hur ska förpackningsavfallet hållas skilt?

En fungerande sortering börjar där avfallet uppstår. Om olika material först blandas ihop blir nästa steg svårare, både för den som använder stationen och för den som hanterar avfallet vidare.

Förpackningsavfallet ska förvaras skilt från annat avfall. Det är den som har avfallet som ska sortera ut det, och utsorteringen bör ske på den plats där avfallet produceras.

Att köpa en tjänst med blandcontainer och låta utsorteringen ske av en avfallsanläggning bedömer Naturvårdsverket inte uppfyller kraven enligt avfallsförordningen.

Kommunen får i det enskilda fallet ge en fastighetsägare eller en verksamhet dispens från kravet på utsortering, under de förutsättningar som anges i avfallsförordningen. En dispens ges för ett eller flera avfallsslag och gäller för en bestämd tid.

Kravet att sortera ut på plats påverkar var i lokalen sorteringen behöver finnas, inte bara vad som händer vid hämtning.

Hur kan verksamheten lämna utsorterat förpackningsavfall?

• Kostnadsfria mottagningsplatser för verksamheters förpackningsavfall, som ordnas av ansvarig producentansvarsorganisation enligt 7 kap. 1 § förpackningsförordningen.
• Ett marknadsdrivet system för materialåtervinning som är anmält till Naturvårdsverket och kan ta emot den aktuella typen av förpackningsavfall.
• Kommunens insamling, om verksamheten är samlokaliserad med hushåll och har anmält att den vill ha kommunal insamling.

Verksamheten kan anlita valfri transportör med tillstånd att transportera avfall för att köra avfallet till en mottagningsplats eller till ett marknadsdrivet system.

Flaskor och metallburkar som ingår i retursystemet ska lämnas till retursystemet.

Samlokaliserad verksamhet

En verksamhet i en fastighet som har fastighetsnära insamling av förpackningsavfall från hushåll kan anmäla till kommunen att den vill att kommunen samlar in verksamhetens förpackningsavfall. En förutsättning är att verksamheten tillsammans med hushållen använder avfallsbehållare och anordningar för avfall på eller i anslutning till fastigheten.

Det är alltså inte alla verksamheter som kan välja kommunal insamling, och det sker inte automatiskt. Verksamheten måste göra en aktiv anmälan.

Reglerna beskriver vad som ska sorteras. Den fysiska miljön avgör hur sorteringen bör organiseras.

Börja med att kartlägga var förpackningsavfallet faktiskt uppstår. Ett kontor kan till exempel ha andra behov vid arbetsplatserna än i ett pentry eller en gemensam yta. På hotell och serveringsställen kan flödet förändras mellan olika delar av verksamheten och olika tider på dagen.

Därefter går det att avgöra vilka fraktioner som behöver finnas på respektive plats, hur stora kärlen behöver vara och hur de ska tömmas.

Märkningen bör vara konsekvent genom hela verksamheten. När samma fraktion benämns och känns igen på samma sätt från rum till rum blir sorteringen enklare för både användare och drift.